En sak bara…

Det är en sak som jag gått runt och tänkt en hel del på just nu… I alla tidningar har det ju stått om den stackars flickan som försvunnit från hennes familjs hotell i Portugal och det är ju otroligt sorgligt och hemskt. Vill inte ens föreställa mig hur det skulle kännas om det hände mig.

MEN. Varför gick hennes föräldrar ut och åt middag och lät henne och hennes småsyskon vara ensamma på hotellet? Vem gör så? Varför ifrågasätts inte föräldrarna?

Pinsamt

Jag skulle precis fylla i min timrapport om hur mycket jag jobbat hittills i maj. Det kan ju vara lite svårt att komma ihåg dådär i efterhand och då är det bra om man alltid skriver ner antal timmar i sin kalender. Det gör inte jag – så jag fick kolla på bloggen.

Tada, och så var timrapporten ifylld!

Igår klarade jag inte ens av tanken att åka till jobbet, så trött var jag. Men jag hade en otroligt skön och lugn dag. Det var alltså sjukt värt att skippa jobbet!

Idag är jag ju på jobbet, men jag är fortfarande trött. I natt somnade jag runt två och det är verkligen ett stort steg i rätt riktning. Eftersom det är fredag idag så är jag dessutom ganska säker på att jag kommer somna gott innan tolv (fredagföräldraförbannelse).

Imorgon ser jag fram emot födelsedags-/schlagerfest med gamla godingar i form av gymnasiegänget!